Igår fick jag hoppa en kompis ponny som jag tar hand om när hon är utomlands. HERREGUD vad roligt det var!!! Jag saknar att träna och få dendär pirriga känslan innan det är ens tur. Och vet ni, något som jag aldrig brukar säga hör och häpna det gick BRA. Han var så lugn och avslappnad hela passet samma med mig, vi fick till en bra känsla speciellt på banan på slutet där allt bara flöt på för en gångsskull. Har inte känt denna känsla på flera år, jag brukar alltid ha något att klaga på men vet ni jag har faktiskt inte det denna gång. Det känns konstigt på ett sätt men endå bra, det brukar alltid vara något som jag inte är nöjd med men jag kan för nästan första gången säga att jag är nöjd och huuur glad som helst. Men om det ska finnas något att klaga på så tycker jag det kan vara min sits, att jag snärtar till lite ibland över hindren men det skiter jag i för det kändes så fantastiskt kul! Förut ibland då jag red Fabian så kände jag att ibland var det inte ens kul, utan om jag inte presterade så bra som jag ville så fick jag halvt panik och blev stressad vilket gjorde att de gick ännu mer åt helvete. Det kanske inte ser bra ut för er, men de kändes otroligt bra och det är huvudsaken. Film kommer strax!!